Bokslutsregler -- Eget kapital, skulder och avsättningar

Denna guide täcker regler för eget kapital i aktiebolag, obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, avsättningar samt skulder vid bokslut.

---

Eget kapital i aktiebolag

Eget kapital i ett aktiebolag delas in i bundet och fritt eget kapital. Denna uppdelning styr vad som får delas ut till aktieägarna.

Bundet eget kapital

Bundet eget kapital får inte delas ut. Det består av:

Fritt eget kapital

Fritt eget kapital är det som får delas ut (med hänsyn till försiktighetsregeln). Det består av:

Resultatdisposition

Vid årsstämman beslutar aktieägarna hur årets resultat ska disponeras:

• Utdelning till aktieägarna
• Avsättning till reservfond (frivilligt sedan 2006, men befintlig reservfond får inte upplösas fritt)
• Överföring till balanserat resultat (det vanligaste)

Beloppsspärren: Utdelningen får inte överstiga fritt eget kapital efter avsättning till bunden fond. Försiktighetsregeln: Utdelningen ska vara försvarlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker, samt konsolideringsbehov och likviditet.

Kontrollbalansräkning och kapitalbrist

Om det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning. I kontrollbalansräkningen får vissa justeringar göras (t.ex. verkligt värde på tillgångar som har ett högre värde än bokfört).

Om kontrollbalansräkningen visar kapitalbrist:

1. Styrelsen kallar till första kontrollstämma
2. Stämman beslutar om bolaget ska drivas vidare eller likvideras
3. Om fortsätt drift: en andra kontrollstämma ska hållas inom 8 månader
4. Om det egna kapitalet inte är återställt vid andra stämman måste bolaget likvideras

BAS-konton eget kapital

---

Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

Obeskattade reserver är skattemässiga justeringar som påverkar resultatet. De redovisas brutto i balansräkningen (dvs. inklusive den latenta skatten). Förändringen under året visas under Bokslutsdispositioner i resultaträkningen.

Periodiseringsfonder

Det vanligaste och viktigaste verktyget för skatteplanering. Se den separata guiden Periodiseringsfonder för en fullständig genomgång.

I korthet:

• Aktiebolag får sätta av max 25 % av vinsten
• Fonden måste återföras senast efter 6 år
• Schablonintäkt beräknas årligen (72 % av statslåneräntan)
• Konton: 2110--2150 (balansräkning), 8810 (resultaträkning)

Ackumulerade överavskrivningar

Uppstår när de skattemässiga avskrivningarna (30-regeln/20-regeln) överstiger de planmässiga avskrivningarna. Se avskrivningsavsnittet i Tillgångsguiden.

• Konton: 2150 Ackumulerade överavskrivningar (balansräkning), 8850 Förändring av överavskrivningar (resultaträkning)

Koncernbidrag

Koncernbidrag är förmögenhetsöverföringar mellan koncernföretag som används för skattemässig resultatutjämning.

Krav:

• Moderföretaget ska äga mer än 90 % av dotterföretagets andelar
• Avdrag ges hos givaren och beskattas hos mottägaren
• Bidraget måste bokföras som skuld/fordran senast vid bokslutet
• Bidrag från dotter till moder: andelarna måste vara näringsbetingade och bidraget ska rymmas inom utdelningsbara medel

Ersättningsfond

En ersättningsfond kan avsättas vid försäkringsersättning för skadade tillgångar (brand, olyckshändelse) eller vid expropriation. Fonden minskar den omedelbara skattebelåstningen.

• Max avsättning = det skattepliktiga ersättningsbeloppet
• Ska återföras senast tredje beskattningsåret efter avsättningsåret
• Ianspråktaget belopp minskar anskaffningsvärdet på ersättningstillgången

K3-specifikt: uppskjuten skatt i obeskattade reserver

I K3 ska obeskattade reserver i juridisk person ändå redovisas brutto (K3 p. 29.37). Men i koncernredovisningen delas de upp i en eget-kapital-del (78,4 % vid 20,6 % skattesats) och en uppskjuten skatteskuld (21,6 %).

---

Avsättningar

En avsättning är en skuld som är oviss till belopp eller tidpunkt. Den redovisas när företaget har en befintlig förpliktelse som sannolikt kräver resurser att reglera.

Pensionsavsättningar

Pensioner enligt tryggandelagen (konto 2210):

• Avsättning görs för pensionsåtaganden som tryggas i egen regi
• Beräknas enligt kapitalvärde baserat på tryggandelagens regler
• Särskild löneskatt (SLP) på pensionskostnaden ska också avsättas

Övriga pensionsavsättningar (konto 2230):

• Pensionsåtaganden som inte tryggas enligt tryggandelagen
• T.ex. direktpension, pensionsåtagande kopplat till kapitalförsäkring

K2 vs K3:

Övriga avsättningar (konto 2250, 2290)

Vanliga exempel på övriga avsättningar:

Tre villkor för att redovisa en avsättning (K3 p. 21.4):

1. Företaget har en befintlig förpliktelse till följd av en inträffad händelse
2. Det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen
3. Beloppet kan beräknas tillförlitligt

Uppskjuten skatteskuld (konto 2240, ej K2)

Företag som tillämpar K3 ska redovisa uppskjuten skatt för alla temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden. K2-företag får inte redovisa uppskjuten skatt.

---

Skulder och upplupna kostnader

Klassificering: kortfristig eller långfristig?

Checkräkningskredit: Även om krediten formellt förfaller inom 12 månader ska den normalt redovisas som långfristig om det är troligt att krediten förnyas (gäller i K2). I K3 berör klassificeringen på om företaget har ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning.

Vanliga långfristiga skulder

Kortfristiga skulder vid bokslut

De viktigaste kortfristiga skulderna att bevaka i bokslutet:

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (kontoklass 29)

Vid bokslutet ska du bokföra kostnader som tillhör perioden men ännu inte betalats:

• Upplupna semesterlöner -- intjänad men ej uttagen semester
• Upplupna sociala avgifter -- arbetsgivaravgifter på semesterskulden
• Upplupna räntekostnader -- ränta som tillhör perioden
• Förutbetalda hyresintäkter -- hyra du fått som avser nästa period

Värdering av skulder

Skulder i utländsk valuta

Skulder i annan valuta ska räknas om till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen det år de uppkommer.