Bokslutsregler -- K2 eller K3?
Innehåll
- Vad är K2 och K3?
- Vem måste använda K3?
- De viktigaste skillnaderna
- Egenupparbetade immateriella tillgångar
- Avskrivningar på materiella tillgångar
- Varulager
- Intäktsredovisning
- Uppskjuten skatt
- Uppskrivning av tillgångar
- Periodiseringar
- Leasing
- Sammanfattning -- när passar K2 respektive K3?
- Vanliga frågor
Alla aktiebolag och ekonomiska föreningar som upprättar årsredovisning måste välja att följa antingen K2- eller K3-regelverket från Bokföringsnämnden (BFN). Valet påverkar hur du redovisar tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i bokslutet.
Vad är K2 och K3?
K2 (BFNAR 2016:10) är ett förenklingsregelverk avsett för mindre företag. Det ger schablonregler och färre valmöjligheter, vilket gör bokslutet enklare men mindre flexibelt.
K3 (BFNAR 2012:1) är huvudregelverket och bygger på internationella redovisningsstandarder (IFRS för SMEs). Det ger fler valmöjligheter men ställer högre krav på bedömningar och upplysningar.
Vem måste använda K3?
Större företag måste tillämpa K3. Du räknas som större företag om du överskrider minst två av dessa gränsvärden under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:
| Gränsvärde | Belopp |
|---|---|
| Medelantal anställda | > 50 |
| Balansomslutning | > 40 miljoner kr |
| Nettoomsättning | > 80 miljoner kr |
Mindre företag (under gränsvärdena) får välja mellan K2 och K3. De flesta små aktiebolag väljer K2 för enkelhetens skull.
Tips: Byter du regelverk (t.ex. från K2 till K3) gäller särskilda övergångsregler. Rådgör med din revisor eller redovisningskonsult innan byte.
De viktigaste skillnaderna
Egenupparbetade immateriella tillgångar
| K2 | K3 | |
|---|---|---|
| Aktivering av egen utveckling | Förbjudet -- alla utgifter kostnadsförs direkt | Tillåtet om sex kriterier uppfylls (tekniskt möjligt, avsikt att slutföra, förmåga att använda/sälja, sannolika framtida fördelar, tillräckliga resurser, tillförlitlig beräkning) |
| Förvärvade patent/licenser | Får aktiveras | Får aktiveras |
| Goodwill nyttjandeperiod | Max 5 år | Max 10 år (om längre period kan fastställas med rimlig säkerhet, annars 5 år) |
Avskrivningar på materiella tillgångar
| K2 | K3 | |
|---|---|---|
| Metod | Enhetsavskrivning -- hela tillgången skrivs av som en enhet | Komponentavskrivning -- betydande komponenter med olika nyttjandeperioder ska identifieras och skrivas av var för sig |
| Nyttjandeperiod inventarier | Får sättas till 5 år (förenkling) | Ska motsvara bedömd faktisk nyttjandeperiod |
| Restvärde | Får bortses från vid 5-årsregeln | Ska beaktas om det är väsentligt |
| Avskrivningsstart | Det år tillgången tas i bruk (hela årsbelopp tillåtet) | När tillgången tas i bruk (proportionellt från startdatum) |
Varulager
| K2 | K3 | |
|---|---|---|
| Indirekta tillverkningskostnader | Får räknas in i anskaffningsvärdet | Ska räknas in om de utgör mer än oväsentlig del |
| Inkuransbedömning | Schablonmetoder accepteras | Kräver individuell bedömning |
Intäktsredovisning
| K2 | K3 | |
|---|---|---|
| Tjänsteuppdrag fast pris (pågående) | Huvudregel: successiv vinstavräkning. Alternativregel: färdigställandemetoden (intäkt först vid slutförd tjänst) | Successiv vinstavräkning obligatorisk |
| Tjänsteuppdrag löpande räkning | Intäkt i takt med fakturering eller arbete | Intäkt i takt med utfört arbete |
Uppskjuten skatt
| K2 | K3 | |
|---|---|---|
| Redovisning | Förbjudet -- uppskjuten skatt redovisas inte | Obligatoriskt -- uppskjuten skattefordran och skatteskuld ska redovisas för temporära skillnader |
Vad innebär detta i praktiken? I K2 syns obeskattade reserver med bruttobelopp i balansräkningen. I K3 delas de upp i en eget-kapital-del och en uppskjuten skatteskuld i koncernredovisningen (men i juridisk person redovisas bruttobeloppet även i K3).
Uppskrivning av tillgångar
| K2 | K3 | |
|---|---|---|
| Vilka tillgångar | Endast byggnad och märk, och bara aktiebolag och ekonomiska föreningar | Alla anläggningstillgångar (materiella, men normalt inte immateriella) |
| Gräns | Upp till taxeringsvärdet | Upp till verkligt värde |
Periodiseringar
| K2 | K3 | |
|---|---|---|
| Väsentlighetsgräns | Utgifter under 5 000 kr var för sig behöver inte periodiseras | Ingen specifik beloppsgräns -- väsentlighetsprincipen avgör |
| Återkommande utgifter | Får kostnadsföras det år faktura erhålls om utgiften varierar max 20% mellan åren | Periodiseras efter faktisk period |
Leasing
| K2 | K3 | |
|---|---|---|
| Klassificering | All leasing redovisas som operationell (hyreskostnad) | Ska klassificeras som finansiell eller operationell. Finansiell leasing redovisas som tillgång och skuld |
Sammanfattning -- när passar K2 respektive K3?
K2 passar om:
- Ditt företag är ett mindre företag (under gränsvärdena)
- Verksamheten är enkel utan stora egna utvecklingsprojekt
- Du vill ha enkla, schablonmässiga regler
- Du inte har behov av att aktivera egenupparbetade tillgångar
- Du inte har finansiella leasingavtal som du vill redovisa som tillgångar
K3 passar (eller krävs) om:
- Företaget är ett större företag (över gränsvärdena) -- då är K3 obligatoriskt
- Du vill aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar
- Du har fastigheter med komponenter som har väsentligt olika livslängd
- Du vill ge en mer rättvisande bild med uppskjuten skatt och komponentavskrivning
- Du har finansiella leasingavtal
Vanliga frågor
Kan jag byta från K2 till K3? Ja, men bytet kräver att du följer övergångsreglerna i K3 kapitel 35. Du måste räkna om jämförelseåret. Rådgör med din redovisningskonsult.
Kan jag byta från K3 till K2? Ja, men det kan påverka tillgångsvärden. Egenupparbetade immateriella tillgångar som aktiverats enligt K3 ska kostnadsföras vid övergång till K2. Uppskjuten skatt elimineras.
Vad gäller för ekonomiska föreningar? Samma regler. Mindre ekonomiska föreningar kan välja K2 eller K3, större måste använda K3.
Vad gäller för handelsbolag och enskilda firmor? De upprättar normalt årsbokslut (inte årsredovisning) och följer Bokföringsnämndens regelverk om årsbokslut (BFNAR 2017:3), som bygger på K2 men med vissa skillnader.